Att unga har åsikter och upplever verkligheten annorlunda än äldre generationer, är något som blivit nästintill vad gemene man idag accepterar som ett normaltillstånd. Däremot, är den högervåg som det nyligen avslutade EU-valet än en gång visade i den inrikespolitiska debatten bland unga. Det är dags att föra upp och prata om det faktum att vi har en 20-höger bland landets skolungdomar.

En utbredd mental ohälsa, skyhöga siffror av frånvaro, låg framtidstro och när upplevda rekord efter rekord av destruktiva samhällsutmaningar slås samman – har resultatet blivit en cocktail av den rörelse som håller på att växa fram. Det har aldrig varit så många unga människor som vill se en mix av socialt konservativ, liberalt nationalistisk politik. En 20-höger som kommer att dominera årtiondet av en önskan om att samhället på allvar ska ta itu de samhällsutmaningar ledande politiker senaste 20 åren så kraftigt försökt tysta ner, i rop på hjälp.

Skolvalet talar sitt tydliga språk. Det finns trots allt en tilltro till handlingskraftig politik som är motsatsen till gråtande ex-statsministrars vurmanden över terroristkramare i talarstolen – och som fokuserar på problem 20-högern vuxit upp i. Den inre viljan av en politiker som vill lösa problemen är helt enkelt vad generationen efterfrågar – och som genomskådat motpartens ibland bisarra kappvändanden i frågor som den inte är kapabel till att lösa.

En utmaning är det bristande partipolitiska intresset rent generellt bland människor under 30. Spelplanen har flyttats från Folkets Hus till andra scener men undertecknad är helt övertygad om att det är ett resultat av en påhittad politisk skräck som bildats i åratal efter pajkastning utan sakpolitisk debatt, och inte en ovilja av att engagera sig för det man tror på.

Att lyfta den politiska debatten – till att mer kretsa kring vad morgondagens röstberättigade visar för typ av tendenser till problemlösare – kan rentav vara en lösning som kommer kunna rädda liv och uppmuntra fler till att göra sin röst hörd, i demokratins andra. Det borde vara viktigare än all annan form av meningslös dagordning. #20-högern

Max Sundblad,
Student