Till sommaren kommer 5000 artonåringar att påbörja sin Grundläggande Militära Utbildning(GMU) runtom i landet. Detta efter att regeringen 2017 beslutade att återinföra värnplikten och 5000 rekryter ansågs då vara det nödvändiga antalet. Dessa 5000 valdes ut ifrån de 13000 ungdomar som mönstrat, och de 13000 lottades i sin tur slumpmässigt ut från åldersgruppen. Istället för att slumpa vilka det är som får mönstra och sedan göra GMU borde alla 18- och 19-åringar få den erfarenheten efter att de har gått ur gymnasiet. Det skulle ge Sverige en bättre krigs- och krisberedskap och samtidigt ge svenska ungdomar såväl användbara förmågor som nya karriärtillfällen.
1964 hade Sverige en befolkning på 7,6 miljoner och landets försvar var vid dess starkaste tidpunkt i modern tid. Försvarets budget var 3,2% av BNP:n och vid ett krig kunde försvaret mobilisera 800 000 soldater, 1 500 stridsfordon och 1000 stridsflygplan. Idag är Försvarsmaktens budget 0,9% av BNP:n och vid ett krig kan Försvarsmakten mobilisera ynka 50 000 soldater, 1 200 stridsfordon och 100 stridsflygplan. Försvaret har nedprioriterats och nedmonterats av regeringar i årtionden och resultatet är bl.a. en helt oduglig krigsberedskap.
Troligen hade Sverige inte ens 1964 kunnat stå emot ett angrepp från någon av den tidens militära stormakter, men chanserna för att skydda landet var ändå bra mycket större då än vad de är nu. Sverige må ha undvikit krig i över 200 år men varken mänsklighetens historia eller nutid är fredlig och tanken att just vårt land för all framtid kommer vara förskonat från krig är orealistisk. Med det sagt är det inte alls troligt att Sverige kommer hamna i väpnad konflikt med ett annat land inom en snar framtid. Samtidigt var det för ett halvår sedan inte troligt att landet och världen skulle drabbas av en global pandemi som dödar hundratusentals.
Katastrofer kommer sällan schemalagda och det är därför som en konstant krisberedskap är livsviktigt. Pengar lagda på Sveriges försvar försvinner inte som månadsavgiften på en hyresrätt och pengar som spenderas under tider då vi inte är i kris eller krig är ingen förlust. Försvaret borde ses som en försäkring, alla pengar som betalas in under åren spenderas på personal, övningar och utrustning som går till att förbereda försvaret för den dagen då Sverige drabbas av en stor katastrof eller utsätts för angrepp från andra nationer eller terrororganisationer. En av de bästa förberedelserna för den dagen är om varenda man och kvinna har genomgått en grundläggande militär utbildning och kan kallas in för att försvara landet.
Förutom krig måste försvaret också vara förberett på att bistå samhället under kriser och katastrofer som exempelvis sjöolyckor, broras, översvämningar, explosioner, vattenföroreningar eller pandemier. Armén förfogar över två fältsjukhus och dessa har nu under coronapandemin slagits upp bredvid Östra sjukhuset i Göteborg och i Älvsjö i Stockholm. Så sent som 1992 hade armén 35 fältsjukhus som kunde användas under en kris men på bara 30 år har de minskat till två stycken. Fältsjukhusen, med all deras utrustning, har sålts, skänkts till andra länder eller helt enkelt skrotats.
Det här är resultatet av ett försvar som prioriterat kortsiktiga kostnadsparningar och Sverigebilden istället för en konstant krisberedskap. Pengarna som sparats in under åren betalas nu istället i människoliv då vi inte har sjukhus nog för att kunna hålla coronasmittade isolerade istället för att snällt be dem att stanna hemma eller knöka in dem på sjukhus som redan har platsbrist. Med ett konservativt synsätt på försvaret skulle man aldrig gjort sig av med alla dessa fältsjukhus och vi hade kunnat använda dem nu för att behandla coronasjuka eller karantänsätta människor.
Inför man en allmän värnplikt skulle det ökade antalet soldater leda till att armén behöver köpa in och behålla fler fältsjukhus, militärambulanser och sjukutrustning samt anställa fler militärläkare och militärsjuksköterskor. Den utrustningen och personalen skulle vara till stor hjälp i kriser såsom denna. Samhället skulle ha en stor militärsjukvård redo att bistå den ordinarie vid behov.
Utöver samhällsnyttan är GMU mycket lärorikt och personligt utvecklande. Under GMU ställs det krav på ordningsamhet, planering, samarbete, ansvarstagande och disciplin för att man ska klara av de olika utbildningsmomenten. Om det här inte är kvaliteter man besitter redan innan GMU så blir man tvungen att utveckla dem under utbildningen. Det här är färdigheter som hjälper en genom hela livet efteråt och erfarenheterna som unga får under GMU kan vara ovärderliga för dem.
Dessutom kan lönen på 4 500 kr/månad på GMU för några ungdomar vara första gången de får pröva på att göra ett jobb och få betalt för det. Vissa kommer även att fortsätta med befattningsutbildningar och bli anställda av Försvarsmakten efter GMU. Det här är en karriärmöjlighet som alla ungdomarna skulle få lagd mitt framför fötterna och något fantastiskt att börja med efter gymnasiet om man inte bestämt sig för vad man vill studera till eller jobba som.
Det finns väldigt få, om någon, som inte vill att Försvarsmakten ska kunna försvara landet mot angrepp, bistå samhället vid kriser och katastrofer eller ge ungdomar viktiga förmågor och karriärmöjligheter. Istället är motargumentet som alltid kommer att det är fel att tvinga folk till att göra en militär utbildning för att det inskränker deras personliga frihet. I de allra flesta fall håller jag med om att staten inte borde tvinga folk till att göra saker, men det finns undantag. Staten tvingar barn att gå i skolan, staten tvingar vuxna att betala skatt och staten tvingar oss alla att följa lagarna. Anledningen till att ingen motsätter sig det här är för att det är en typ av tvång som gör samhället bättre och allmän värnplikt borde ses på samma sätt.
Allmän värnplikt skulle öva unga människor i ansvarstagande, disciplin, planeringsförmåga, samarbetsförmåga och ordningssamhet, samt dessutom ge dem karriärmöjligheter inom försvaret. Allmän värnplikt skulle ge Försvarsmakten fler soldater och genom det bättre förutsättningar att försvara landet mot angrepp och hjälpa samhället vid kriser och katastrofer. Allmän värnplikt skulle göra vårt land bättre och borde därför vara en naturlig del av att gå från barn till vuxen i Sverige.
