Den 6 november kom beskedet som många väntat på – Donald Trump återvaldes till USA:s president, och för första gången på decennier vann en republikansk kandidat även folkets röst. Detta är mer än en valvinst; det är en tydlig signal från väljarna att wokeismen och identitetspolitiken har spelat ut sin roll i offentligheten.
I ett reportage hos DN (8/11 2024 ) konstaterar Konservativa Förbundet att det fastställda amerikanska valresultatet innebär wokekulturens död. Ni behöver inte ta mina ord på det, ni kan även lyssna på woke-förespråkarna själva.
I en intervju om valresultatett lyfte den demokratiska strategen Julie Roginsky fram vad hon kallar “hårda sanningar” om Demokraternas misstag och hur partiet, som en gång ansågs stå för sunt förnuft, nu upplevs som avlägset och osäkert.
Roginsky menar att Demokraterna alienerar väljare genom att “godhetssignalera” och använda politiskt korrekta termer som "LatinX" istället för "latinos" samt uttalade pronomen får en distanserande effekt. Likaså den stora ängsligheten över att inte kalla exempelvis vandaliseringar och ockupationer av universitet som klandervärda - för att någon falang i partiet kan bli upprörda.
Hon har naturligtvis helt rätt.
Redan innan valet lyfte undersökningar flera stora undersökningar fram att de amerikanska väljarnas viktigaste frågor var bland annat ekonomi och invandring. Demokraternas fokus på vaga kampanjer om ”hot mot demokratin” och identitetspolitiska frågor fick då inte det resultat de hoppades på
För många av oss är detta varken chockerande nyheter eller “hårda sanningar".
Brittiska statsvetaren Matthew Goodwin har i flera år nu talat om ett politiskt ”realignment” där vänsterpartier som svenska Socialdemokraterna och amerikanska Demokraterna har förlorat kontakten med de väljare de en gång representerade. Konservativa och populistiska rörelser har fyllt tomrummet och adresserar sakpolitiska frågor som väljare faktiskt bryr sig om. Inte sällan lyfts också exempel på woke-politik fram som avskräckande exempel av vänsterpolitik. Sammantaget har det i USA inneburit, precis som i Sverige, att fler väljaregrupper som historiskt har varit vänsterlutande idag är alltmer höger
Just Sverige är intressant att stanna vid. Till skillnad från Demokraterna har dock Socialdemokraterna börjat flytta fokus från wokeism till faktisk sakpolitik. Flera ståndpunkter inom migrations- och justitiefrågor har omprövats för att anpassa sig till väljarnas efterfrågan på trygghet och stabilitet. Svenskarna har till och med fått se Magdalena Andersson firar nationaldagen i folkdräkt och talar om hur stolt hon är över att vara svensk – i tider när vårt land lider av följderna av kraftig segregation.
Hon försöker lyssna in och anpassa sig.
Diskussionen inom den amerikanska vänster har börjat gå i samma spår, ingen vill försvara wokeism längre. Intressant nog tas också steg för att erodera wokeismen från offentligheten.
J.D Vance lade redan i somras fram lagförslag i senaten om att erodera DEI (diversity, equity, and inclusion) ur den federala myndigheten. Trump själv har lovat att erodera woke-idéer från militären och utbildningsväsendet. En hint om framtiden finns i delstaten Florida där Guvenör Ron DeSantis hittills har varit framgångsrik. Innan Desantis valdes till Guvenör var delstaten för övrigt en så kallad swing state, en vågmästarstat som kunde tillfalla antingen Demokraterna eller Republikanerna, men den är numera djupt republikansk.
I Sverige ser början av samma utveckling. M och L:s agerande med att smussla igenom svenska könstillhörighetslagen får ses som ett undantag i sammanhanget när skolverkets nya generaldirektör lyckades stoppa woke-kursen “Makt, normer och kön” som skulle bygga på teoribildningar som queerteori, normkritik och intersektionalitet, från att implementeras på svenska gymnasium.
Väljare vill inte ha detta och det ser vi bevisligen i hur de röstar. De vill inte ha mer av den socialaliberala agendan som har genomdrivits i många länder och misslyckats.
Tills vänstern har omgrupperat, tänkt om och kastat ut wokeismen ur partiprogrammen kan vi luta oss tillbaka och se fler konservativa segrar.
När Trump åkte ner för rulltrappan år 2015 när han skulle presentera sin kandidatur innebar det ett insparkande av dörrar till en ny era, där woke inte längre dikterar samhällsagendan.
Markus Johansson-Martis,
Ordförande Konservativa förbundet