Det har blossat upp en debatt kring Tidöpartiernas förslag om att motverka utfärdande av nya medborgarskap fram tills dess att den nya medborgarskapslagen är på plats. Regeringens ambitioner fick några av landets mest framträdande jurister att gå samman i en egen debattartikel (15/12) och förklara varför regeringen riskerar att agera i strid med svensk grundlag. “Gammal är äldst” heter det av en anledning och just därför var det en överraskning att dessa välrenommerade jurister hamnat tydligt fel i sin analys.

Inledningsvis har juristerna rätt i att regeringen varit påtagligt vag beträffande vilka åtgärder den egentligen ämnar vidta för att tillfälligt motverka utfärdandet av nya medborgarskap. Det är dock inte samma sak som att de definitivt kommer att försöka runda grundlagen. Snarare beror vagheten på att regeringens debattartikel handlade om så mycket annat än den enskilda frågan, som endast ägnades 428 tecken. Det mesta kan uppfattas som “vagt” om det beskrivs så kortfattat.

Juristernas kritik kan sammanfattas i tre huvudpunkter:

• För det första riskerar regeringens förslag att innebära otillbörlig påverkan på Migrationsverket, vilket skulle bryta mot förbudet mot ministerstyre och myndigheternas grundlagsskyddade självständighet.
• För det andra menar de att regeringens förslag att temporärt motverka utfärdandet av nya medborgarskap saknar laglig grund och därmed strider mot legalitetsprincipen.
• För det tredje skulle en paus i handläggningen av medborgarskapsansökningar bryta mot förvaltningslagens krav på att ärenden behandlas skyndsamt.

Samtliga av dessa slutsatser är felaktiga och vi menar att det absolut finns stöd för regeringens åtgärder i gällande rätt.

I sin debattartikel förklarade regeringen (30/11) att den nya medborgarskapslagstiftningen ska tillkomma just för att den nuvarande innebär en ökad sårbarhet för Sveriges säkerhet. Men även den nuvarande bestämmelsen föreskriver att medborgarskap endast får beviljas om det inte bedöms föreligga ett hot mot Sveriges eller allmänhetens säkerhet. En sådan prövning ska göras i varje enskilt ärende och regeringen önskar att detta ska ske mer noggrant. Därför vill de implementera ny lagstiftning och för det föreligger inga juridiska hinder.

Den faktiska diskussionen kokar därför ned till om regeringen har konstitutionellt mandat att ge Migrationsverket allmänna anvisningar kring ärendehandläggningen.

Juristerna gör gällande att detta agerande skulle vara i strid med det svenska förbudet mot ministerstyre som framgår av 12 kap. 2 § regeringsformen men så är inte fallet. Ministerstyre hade det kunnat vara om regeringen lade sig i enskilda ärenden. Däremot aktualiserar frågan myndigheters lydnadsplikt gentemot regeringen, enligt 12 kap. 1 § regeringsformen.

Det var lydnadsplikten som gjorde att en S-ledd regering år 2015, under migrationskrisen, kunde utfärda så kallade regleringsbrev till Migrationsverket. Där uppmanade de myndigheten att prioritera handläggningen av ensamkommande barn framför andra ärenden – mot bakgrund av att handläggningstiderna för asylärenden hade blivit längre.

Inte var juristerna då ute och kritiserade regeringen för detta agerande. Just därför att regleringsbrev och instruktioner som anvisar allmänna prioriteringar inte bara är förenliga med gällande rätt utan också väldigt vanligt inom statsförvaltningen – utan att ske i strid med Migrationsverkets självständiga myndighetsutövning.

Sammanfattningsvis är regeringens planer avseende medborgarskap fullt förenliga med regeringsformen. Som juristerna vet är svensk grundlag konstruerad för att ge folkviljan stor genomslagskraft och åtgärden ligger väl i linje med regeringens mandat från väljarna. Mycket talar dock för att det är just detta – regeringens politiska ambition som sådan – som utgör den verkliga grunden för juristernas oro i denna fråga.

Det står naturligtvis alla fritt att förespråka att fler medborgarskap borde delas ut i Sverige – men den debatten förs bäst och ärligast med politiska argument snarare än juridiska.

Markus Johansson-Martis,
Ordförande Konservativa förbundet, juriststudent

Lucas Robertson,
Juriststudent