Ibland kan händelser både vara förfärliga och hysteriskt roliga på samma gång. När folk i ett upprört tonläge frågar sig hur man kan skämta om hemskheter som pedofili, folkmord och dödsolyckor brukar komiker svara att det är sätt att hantera verkligheten – en skyddsmekanism som gör det lättare att handskas med den mänskliga tragedin. Och ibland finns det i tragedin också inbakat korn av humor. Som Schopenhauer en gång skrev är varje liv på det stora hela en tragedi, men när man går igenom det detaljerat tar det sig formerna av komedi.
Ungefär så kände jag när jag såg bilderna på Trumpsupportrarnas stormning av Kapitolium. Att det stora landet i väst fallit så långt ner i fördärvet att presidentens supportrar stormar kongressbyggnaden i tron om att valet har stulits från dem är förstås bedrövligt. Men när jag går igenom händelseförloppet bild för bild så får det mig ändå full i skratt.
Dels har du bilden med mannen som leendes vinkar in kamera medan han bär iväg på presspodiet. Likt Jokern i Batman verkar han njuta i kaoset, då han stadigt håller i sin krigstrofé med ett spjuveraktigt leende om läpparna.
Den andra bilden föreställer en man med någon slags djurfäll och horn över huvudet samt en dåligt målad Amerika-flagga över ansiktet som poserar i Kapitoliums talarstol. Med risk för att överdramatisera kan jag inte tänka mig en bättre posterboy för civilisationens fall.
För i en mörk ironi symboliserar bilden på denna World of Warcraft-liknande karaktär det kaos som den amerikanska republiken genomgått från 2020 och framåt; först med BLM-protesterna där städer brändes, butiker plundrandes och statyer av republikens hjältar besudlades, och nu med stormningen av den amerikanska demokratins kanske mest symboliska byggnad av Trumpanhängare.
Anledningarna till dessa upplopp är många, men en av dem är oförmågan från bägge sidor att mota de egna galningarna i grind. En av Jordan Petersons regler i 12 Rules for Life är att man ska städa sitt eget hus innan man kritiserar världen. Det gäller för varje individ och det gäller i synnerhet också för varje politisk rörelse. I det avseendet har både Demokraterna och Republikanerna brustit. Big time.
I Demokraternas fall har man varit usla på att ta avstånd från vänsterextremt våld. Under sommarens upplopp där butiker plundrades, städer sattes i brand och ett helt kvarter ockuperades i Seattle som en utbrytarrepublik (med det urlöjliga namnet CHAZ), hette det att de flesta protester minsann var fridsamma och CNN-ankaret Chis Cuomo frågade sig varför protestanter behövde vara fredliga.
Bland de representanter som blivit mest uppburna i partiet under de senaste åren har det heller inte rått brist på knäppgökar. Ta Ilhan Omar till exempel som spridit antisemitism och hänvisade till 9/11 som ”några stycken som gjorde någonting”, eller Alexandria Ocasio-Cortez som efter presidentvalet likt en sann Stasi-agent ville upprätta register på alla Trumpanhängare.
Trump har dock knappast heller varit någon mästare på att hålla galningarna borta. Under en utfrågning inför valet fick han en fråga om han tog avstånd från QAnon, en konspirationsteori som menar att USA styrs av en hemlig pedofilring som Trump tänker rädda landet ifrån. Trump svarade att han inte visste exakt vad de stod för, men att han hört att de var starkt emot pedofili vilket han deklarerade att han också var. Och efter Charlottesville var han minst sagt undermålig i att entydigt fördöma dådet (även om det är löjligt att säga, som vissa gör, att han gav sitt stöd till vit makt-rörelsen).
Även denna gång har den amerikanske presidenten misslyckats med att ta avstånd från dårarna. Visst, han fördömde våldet och sa åt upprorsmakarna att gå hem, men på samma gång kunde han inte låta bli att upprepa att valet har stulits från honom och hans anhängare – ett påstående som han under de senaste månaderna inte lyckats presentera några tillräckliga belägg för. Det är inte heller det bästa utspelet att göra från någon som vill mana till lugn. För om man på allvar tror att ett val har stulits från en, är det då så orimligt att vilja storma byggnaden där dessa tjuvar befinner sig?
I slutändan så reflekterar dock inte den cosplayande stormaren med horn och djurfäll på huvudet den gemene Trumpväljaren. Ett av de mest fundamentala konservativa värdena är att man tror på lag och ordning – inte upplopp och kaos. Det är inte heller särskilt konservativt att klä sig som en vilde från stenåldern.
På samma sätt reflekterar inte Antifa-anhängaren med rosa dreads som sätter eld på byggnader och skriker att alla poliser är rasister den gemene Bidenväljaren. Men bägge parter har varit ytterst dåliga på att ta avstånd från galningarna på deras egen sida. Det är en av anledningarna till varför USA är så enormt polariserat idag. Och det är en av anledningarna till varför varje seriös politisk rörelse – i Sverige såväl som i USA – måste hålla rent i sitt eget hus. Och det är också en av anledningarna till varför det är dags för en rejäl vårstädning.