Detta är en debattartikel. Innehållet är skribentens ställningstagande, och representerar inte nödvändigtvis redaktionens eller Konservativa Förbundets.

I tider när det svenska nationella säkerhetsläget äventyras som en implikation av koranbränning kan det vara lite dålig tajming att förespråka mer religion. Men sanningen är att det är just bristen på religiösa värderingar som har bidragit till inte bara en, utan flera trendiga samhällsutmaningar som Sverige befinner sig i idag. Många av Sveriges samhällstrender pekar i negativ riktning, likaså vår grad av religiös tro de senaste decennierna. Vad är bakgrunden till detta och vilka konkreta konsekvenser går att läsa av i dagens samhälle?

Till en början är det värt att uppmärksamma vilket enormt inflytande kristendomen har på svensk kultur. Viktiga aspekter som individens rättigheter, solidaritet och medkänsla, rättvisa, familjevärderingar samt moraliska och etiska normer, är alla värderingar som har sitt ursprung i kristendomen. I så mån har religionen haft en central roll i uppbyggnaden av det svenska samhället och svenska värderingar.

Däremot har den svenska kulturen, eller snarare det svenska samhället, fluktuerat till ett destruktivt stadium där till exempel upplösningen av kärnfamiljen, bedrägeri, och brutal kriminalitet har blivit avsevärda och allt mer regelbundna företeelser i vårt samhälle. Med andra ord i diametral motsats till den adekvata kristna kulturen som har varit roten till det framgångsrika svenska samhället vi identifierar oss med.

Dessa negativa samhällstrender har tillåtits att växa fram till följd av en minskning av traditionella kristna värderingar, vilka direkt har ersatts med subversiva tankesätt. Det subversiva tankesättet främjar ett progressivt samhälle, ett faktum som har lett till en förvanskning inom till exempel familjelivet, där kärnfamiljen reduceras. Den förargliga diskussionen i det modernt västerländska samhället insisterar nämligen på att människor bör leva efter sina liberala viljor när det gäller antalet sexuella relationer med det motsatta könet, utan att reflektera över konsekvenserna eller utöva någon form av självdiciplin.

Förutom risken för könssjukdomar kan många sexuella partners skapa ångest, osäkerhet och skuldkänslor, vilket hämmar människors förmåga att senare inleda stabila familjerelationer. Denna indoktrinering mot ett degenererat psykiskt tillstånd äventyrar således människors möjligheter att bilda det som bygger grunden för ett funktionellt samhälle, det vill säga stabila kärnfamiljer. Det är därför ingen överraskning att hälften av alla äktenskap som ingås i Sverige upplöses förr eller senare, i samband med att liberala och subversiva tankesätt har blivit den vardagliga normen.

Vidare har bedrägeri och stöld också ökat och blivit mer frekvent i det svenska samhället. Kortbedrägerier på nätet och bedrägeri genom social manipulation har enligt Försäkringskassan ökat dramatiskt de senaste åren. Men nyckeln i sammanhanget är moral, eller snarare brist på moral. Kristendomen förespråkar nämligen grundläggande moraliska värderingar och fördömer drakoniska handlingar. Avsaknaden av dessa kristna värderingar ger utrymme för mänsklighetens sämre beteende att växa fram, som till exempel stöld och bedrägeri. Här blir det uppenbart att om det svenska samhället fortfarande hade haft ett explicit ramverk av moraliskt kristna värderingar, skulle inte bedrägeri och stöld ha expanderat i samma utsträckning som vi ser idag. Detta är lätt att observera eftersom stöld och bedrägeri var obskyra företeelser i det svenska samhället för bara 30–40 år sedan, det vill säga när kristna värderingar fortfarande var av väsentlig betydelse i svenskarnas vardag.

Även gängkriminaliteten är ett tydligt exempel på patologiskt beteende som har tillåtits växa fram i frånvaron av ett religiöst moraliskt ramverk. Drogförsäljning, skjutningar och dödande är en adekvat lista över typiska aktiviteter för nutidens gängkriminella i Sverige. Detta är ett handlande som är i diametral motsats till kristendomens centrala budskap: “Du skall icke mörda”, och var väldigt sällsynt i Sverige för bara några decennier sedan. Gängkriminaliteten är en komplicerad och abstrakt situation att förstå sig på, med många olika förklaringar till sin utvidgning i både storlek och våld. Men i ett samhälle med tydliga moraliska riktlinjer hade gängkriminaliteten, utan tvekan, kvävts och reducerats kraftigt. I dagens samhälle har gängkriminaliteten blivit så brutal att det inte skulle vara en överdrift att påstå att gängmedlemmarna befinner sig i ett nihilistiskt tillstånd med suktan efter total anarki. Med den här destruktiva utvecklingen blir korrelationen mellan ett reducerat inslag av kristna värderingar och en ökning av negativa samhällstrender allt mer påtaglig.

Med det sagt är det viktigt att notera att den här textens huvudsyfte inte nödvändigtvis är att fylla kyrkan på söndagar. Att fler människor deltar i gudstjänster och andra typer av kristna församlingar för all del, men samtidigt är det inte den kyrkliga närvaron som har varit drivkraften bakom det ideella svenska samhället. Snarare är det hur samhället faktiskt har tillämpat kristendomens moraliska grunder i skolor, arbetsplatser och det vardagliga livet. Den sociala konstruktivismen har använt sig av bibelns centrala budskap om rättvisa, individens rättigheter, familjevärderingar och mera. Detta har positivt påverkat den svenska kulturen under hundratals år.

Därför behöver Sverige återgå till sin ursprungliga kultur, vars implikationer skapade ett framgångsrikt, slagkraftigt och stabilt land. Annars tillåts amorala beteenden att få fäste och skapa dystopiska samhällen, likt nutidens progressiva och moraliskt utmanande Sverige.

Filip Linnert,
debattör