"Det är hög tid att ifrågasätta Migrationsverkets framtida vara eller icke vara. En myndighet som inte klarar av att utföra sitt uppdrag, vars processer präglas av rättsosäkerhet, nepotism och inkompetens, är en katastrofal säkerhetsrisk som bör slaktas", skriver Vilhelm Fornbacke.

"Den som betraktar ett skjutvapens utformning som "läskigt" ska inte heller utforma linjerna i vapenfrågor. En svensk höger måste vara mer intresserad av att säga vad som är sant än att säga vad som är taktiskt", skriver Edward Nordén (MED).

"Vi talar ofta om vikten av utbildning och satsningar på grund- och gymnasieskolan, men vad hjälper det om studenter inte ens har råd att bo någonstans? Att plugga vidare ska inte vara en lyx som bara de mest privilegierade har råd med", skriver Filip Linnert.

Regeringen har grundlagen på sin sida när man försöker minska antalet medborgarskap som delas ut. Konservativa förbundets ordförande Markus Johansson-Martis och Lucas Robertson svarar på kritiken från jurister i Dagens Nyheter.

"Den fördjupande idédebatten hjälper oss att få insikt om hur vi tolkar informationsflödet. Det hjälper oss att förstå oss själv, och att skydda oss mot att ofrivilligt acceptera politiska motståndares tolkningsmönster", skriver Teodor Gustafsson.

“Hyresreglering skapar bostadsbrist. När byggbolag inte kan bygga hyreshus och sätta de hyror som marknaden kan bära bygger de hellre annat. Hyresregleringens bostadsbrist skapar i sin tur bostadsköer. Utan hyresreglering: inga köer”, skriver Arvid Hallén.

“Som konservativa utgår vi ifrån hur världen faktiskt fungerar, inte märkligt önsketänkande. Vi är därmed bättre rustade att hantera avvägningar mellan ekonomisk tillväxt och miljöfrågor. Det vi dock behöver bli bättre på är att kommunicera detta på ett inspirerande sätt”, skriver Amanda Meisner.

"Som nästan alltid när sossarna lyckas med någonting har dock förlorarna på detta varit Sverige och svenskarna. För genom att ge "konservativ" en negativ mening har det blivit nästan omöjligt att utmana den socialistiska/socialliberala åsiktsdominansen", skriver Anders W. Edwardsson.

"Slutsatsen är därför densamma för den brittiske Ferguson som för amerikanske Romney; ett försvagat USA leder troligtvis till ett maktvakuum snarare än en multipolär värld, och det riskerar att underminera de fri- och rättigheter vi tar för givna i västvärlden", skriver Karl Gustel Wärnberg.

"Man kan därför på goda grunder förmoda att i den utsträckning som konservatismen kommer att spela roll i svensk politik under överskådlig framtid, så har det med Tidö-partiernas fortsatta samarbete att göra", skriver Jakob E:son Söderbaum.

“I stället bör man se inkludering, mångfald och jämlikhet i överförd mening som inte ovanifrån givna teser, utan som en följd av en autentisk gemenskap där en organiskt framväxt solidaritet, altruism och tolerans får ta plats,” skriver Johannes Allstrin.

“Klarar Sveriges regeringar inte av att stå pall mot uppenbara utländska påtryckningar för att ändra vår grundlag och reella yttrandefrihet är det väsentligt farligare än kravaller och terrorhot. Man ska inte förhandla med terrorister”, skriver Edward Nordén (MED).

“Folkutbyte, mångkultur, demografisk förändring – kalla det vilket PK-ord du vill, men du kan inte motsäga statistiken från SCB som visar att 35 % av befolkningen har utländsk bakgrund,” skriver Helen Hassan.

"Den negativa trenden med färre medlemmar är nedslående och får konsekvenser för Svenska kyrkans framtid. Jag förstår dem som väljer att lämna kyrkan, men beklagar deras beslut och föreslår återinträde," skriver Martina Björk.

"För att integrationen ska fungera måste vi därför ha modet att tydligt definiera och upprätthålla vår ledkultur. Det är den kompass som kan vägleda oss genom de utmaningar vi står inför och skapa en gemensam plattform för alla medborgare, oavsett bakgrund," skriver William Persson.

Högern måste göra verklighet av löftena från Tidöavtalet, och betydelsen av detta kan inte understrykas nog, skriver Filip Linnert. Valsegern 2022 var knapp, och för att upprepa högerbedriften krävs ett paradigmskifte som svenskarna kan uppleva i vardagen.

Sverige måste en gång för alla göra upp med den flora av skattefinansierade islamistiska organisationer som finns i landet, om det ska finnas något hopp kvar, skriver Edward Nordén från partiet Medborgerlig Samling.

Straffrabatten för personer över 18 år är sedan en tid borta. Men svenska lagstiftare måste gå ännu längre, och se till att rättmätiga straff döms ut även till personer under 18 år, skriver Helen Hassan. Därför bör Sverige avskaffa straffrabatten för personer mellan 15 och 17 år.

Försvarsmakten borde lägga ner sin insats i kulturkriget och satsa på att träna riktiga soldater istället, för att locka personer i utanförskap till de militära rankerna, skriver Filip Linnert.

"Frågan som borde ställas är: Varför emigrerar inte de islamister någon annanstans om dessa inte trivs med Sveriges lagar?", skriver Helen Hassan.

Det svenska etablissemanget måste följa folkviljan i frågan om huruvida extremistiska moskéer ska få fortsätta vara verksamma i Sverige, skriver Markus Johansson.

"Det finns många anledningar till varför Sverige ska ta emot ukrainska flyktingar men också många anledningar till varför vi inte ska det." Sverige borde tänka om sin politik gentemot ukrainska flyktingar, skriver Helen Hassan.

Samhällsförfallet i Sverige kan härledas till den kristna världs- och människosynens försvinnande. För att återställa lag och ordning, stabilitet, och social tillit måste nationen hitta tillbaka till försekulära moraliska och etiska förebilder, skriver Filip Linnert.

Utan en tydlig majoritetskultur spretar samhället åt olika håll och upplöses. Den höga tillit som fanns i det svenska samhället förr har nu ersatts av en normlöshet och osäkerhet.

Man ska inte förväxla det gängkriminella våldet med islamisering, även om fenomenen kan verka vara sammankopplade, skriver Filip Linnert. Den kriminella vågen är ett resultat av en helt annan moralisk dimension.