Filosofi I en demokrati styr majoriteten – men vem är det egentligen? "Fina ord har aldrig byggt framgångsrika nationer, och jag vågar även påstå att det fina ordet "demokrati" inte heller har varit en särskilt betydande framgångsfaktor när det gäller nationsbygge", skriver Hannes Elfving.
Filosofi Vita oeconomica (det ekonomiska livet) "Låter vi de ekonomiska aktiviteterna ta herravälde så till den grad att vi ägnar oss åt dem på bekostnad av allt annat, i ett renodlat vita oeconomia, då finns det intet kvar bortom den goda ekonomin när vi väl har uppnått den", skriver Adam Svedlund.
Filosofi Moralismens skymningstid Samtidens moralism präglas av vidskeplighet och förklätt självhat. Den gynnar en kosmopolitisk elit på folkets bekostnad. Vi måste stå upp för oss själva genom att formulera egna värderingar som utgår från våra egna behov och vår egen kultur, skriver Hannes Elfving.
Filosofi Myten om den hårdhänte rättskiparen och eskaleringsteori I denna essä diskuterar gästskribenten Markus Johansson sin syn på samhälleliga maktprocesser och konsekvenser som kan följa av att högern huvudlöst eskalerar vår nuvarande dysfunktionella samhällsordning.
Filosofi If you ask me, the light's winning I denna längre essä utvecklar redaktör Johannes Norrman sin syn på dels den filosofiska pessimismen som världsåskådning, dels förhållandet mellan konservatismen och den filosofiska pessimismen. (Varning: spoilers för True Detective säsong 1).
Artiklar Kan datorer vara sexister? Redaktör Johannes Norrman avslutar veckan genom att analysera en debatt som du kommer att få höra mer om, vare sig du vill det eller inte.
Filosofi En åsikternas kamp är konservatismens metapolitiska ambition Idag skriver redaktör Johannes Norrman en längre krönika om konservatismen metapolitiska ambition, och om varför äkta konservativa och äkta liberaler i vissa delar har en metapolitisk allians.
Filosofi Konservatismen som heuristik och pessimistisk konklusion Idag ger redaktör Johannes Norrman sin syn på konservatismens grundläggande idéer, och förklarar varför den moderna konservatismen finner starkare rötter i den filosofiska pessimismen än hos Scruton eller Burke.
Filosofi Scruton grundmurade den moderna konservatismen filosofiskt En av de senaste decenniernas främsta konservativa tänkare har gått bort. Jakob E:son Söderbaum förklarar Roger Scrutons betydelse för den moderna konservatismen.
Ledare Att läsa Paulus Idag skriver Hugo Fiévet om varför Paulus' skrifter är väl värda en läsning även idag.
Filosofi Varför vi bör läsa Titus Livius Få historiker har haft en mer unik utgångspunkt eller ett mer medryckande sätt än Titus Livius. Även idag är han väl värd en läsning, skriver Hugo Fiévet, ledarskribent.
Filosofi Den välkoordinerade minoriteten och den okunniga majoriteten Hur kommer det sig att folkviljan konstant stryker på foten i Sverige? I denna längre krönika söker Johannes Norrman svaret på frågan, genom att utforska hur en välkoordinerad minoritet kan besegra en okunnig majoritet, såväl i brädspel som i verkligheten.
Filosofi Varför moderna människor bör läsa Augustinus En tänkare som påverkat västvärlden kanske mer än de flesta andra är Augustinus. Så här mer än ettusen femhundra år senare är han fortfarande mycket läsvärd, skriver Hugo Fiévet.
Filosofi Fler unga bör läsa Aristoteles Kan man lära sig av politiska tankar som är mer än två tusen år gamla? Har Aristotles idéer någon relevans för oss i dag? Det enkla svaret är ja. Politikens
Filosofi Vi behöver en ny, modern moralism Min inspiration till denna debattartikel kommer från min tid i Liberala Ungdomsförbundet (LUF). Inom LUF ansågs allt som samhället gjorde för att förhindra att personer ballade ur, för “moralism”. Moralism
Ledare Panoptikon, zoo – eller något bättre? Del 1 En konservativ värdering som ofta lyfts fram är ett allmänt motstånd mot social ingenjörskonst. Även många klassiska liberaler hyser en stark misstro mot centralstyrning av samhället då man menar att
Filosofi En ny generation konservativa är här Av de tre huvudideologierna liberalism, socialism och konservatism, är konservatismen den ideologi som fått minst spelrum i det svenska samhället - som i ett drygt sekel präglats av socialism och
Filosofi Vänskap är det konservativa samhällsprojektet Det sägs ofta att det försiktiga framåtskridandet utgör grundval för konservatismen. Samhällsförändringar, säger den konservative, skall ske försiktigt, kontrollerat, och det ska även finnas stöd i befintlig forskning för att
