"Den förändring vi ser är mer än en taktisk justering – det är en återgång till en konservativ geopolitisk grundsyn. Den amerikanska utrikespolitiken bygger inte längre på ambitionen att omvandla världen efter sina ideal", skriver Hugo Hobring.

"Det stora antalet författare innebär inte bara vidd utan också spretighet och vissa texter avslutas för snabbt", skriver Björn Axén, som recenserar den nyutkomna antologin "Konservatismer", en skildring av återuppväckt konservativt tänkande.

Förra veckan var det parlamentsval på Irland, som gav konservativa irländare skäl både till glädje och till oro. Dean Céitinn från Free Speech Ireland skriver om högerns utmaningar i ett land som fram tills nyligen var förskonat från massinvandringen.

"Den gamla klassiskt liberala idéen om ”pressen” som kritisk granskare av makthavare och värnare av sanning och hederlighet har idag allt mindre med verkligheten att göra. Media har i sitt val av nyheter och sätt att beskriva dem blivit politiska aktörer", skriver Claes G. Ryn.

“När man bläddrar igenom de senaste produktionerna kan man lätt få intrycket att filmindustrin verkar tro att dess frälsning ligger i fler tarvliga pastischer och ännu större fokus på wokeideal”, skriver Henric Colliander.

"Språket är helt enkelt ett verktyg för makten att behärska kulturen och därmed samhället och människan. Vänstern har nu lyckats göra sig kulturellt hegemonisk vilket innebär att vänsterns språk är utgångspunkten för det offentliga samtalet", skriver Björn Axén.

“När vänsterliberala debattörer använder begreppet kulturkrigare gör de detta i pejorativ mening. Det är ett begrepp som används för att etikettera de från höger som vågar sticka ut hakan i den offentliga debatten, åtminstone i frågor som rör annat än fördelningspolitik”, skriver Johannes Allstrin.

"Vad vi ser nu är en omkalibrering av politikens funktion där vi rör oss bort från liberalismens paradigm mot ett post-liberalt konservativt idékomplex. Där antifragilitet, politisk realism och uppbrott med konventionen kommer att vara nödvändiga", skriver Markus Johansson.

“Det är väl i huvudsak där cynikerns rädsla ligger, i våra goda avsikter och villighet att ge upp våra friheter för att uppfylla dessa goda avsikter. Kommer man veta när priset är för högt för belöningen?”, skriver Mathilda Tingemar.

"Neokonservatismen var inte alltid helt lätt att begripa, redan själva ordet kunde ställa till det. Hade det något med konservatism att göra eller inte?", skriver Simon O. Pettersson.

“Det kristna arvet står därför för de värderingar som inspirerar och sammanhåller oss, medan marknadsekonomin är den ekonomiska motorn som garanterar ett grundläggande materiellt välstånd,” skriver Karl Gustel Wärnberg.

“Den kommande generationens förpliktelser mot oss balanseras härvid av dess rätt att kräva ett bättre samhälle att överta; och många avstår från att skaffa barn om de inte tror sig kunna uppfylla sin del av avtalet”, skriver Johannes Norrman.

Socialdemokraternas förslag att tvinga treåringar till förskolan är inte lösningen på integrationsproblemen. Detta förslag underminerar familjens grundläggande rättigheter och är ett sätt för vänstern att straffa småbarnsfamiljer för sin egen misslyckade politik, skriver Filip Linnert.

"Vänsterblocket springer omkring som yra höns, oförmögna att formulera en sammanhängande strategi efter att deras perspektiv har kollapsat. Borgerligheten har nu tillfället att befästa positioner djupt i anfallszon och etablera ett mer trovärdigt alternativ", skriver Björn Sundman.

""Vad händer om ditt jobb inte skulle utföras?" Den är lätt för sjuksköterskor och poliser att besvara, men ofta svårt för konsulter, värdegrundsingenjörer, och projektledare", skriver Jakob Sjölander, filosof.

Alla högt travande lovord om vad EU har inneburit för freden och frihandel måste vägas mot vad EU faktiskt står för idag. Det kan inte vara givet att unionen fortfarande är en god kraft, skriver Emelie Dagerfall Vinnå.

Barbari, civilisation, dekadens, och förfall. Just nu befinner sig Västvärlden i dekadensstadiet, skriver Alexander Cenusa. Men utfallet är inte givet, menar han. Vi kan fortfarande vända den annalkande kollapsen av Väst och Sverige.

Irland har svenska forskare att tacka för sin nu mycket levande forskning om de irländska folksederna och myterna. Detta skriver James Fitzgerald, från irländska tidskriften The Burkean, i en internationell gästkrönika i Konservativ Debatt.

"Extrema element utan kompromissvilja har bibehållit konfliktens momentum, vilket i sin tur fortsatt radikalisera delar av befolkningen." Israel-Palestinakonflikten bär på ett djup som går många förbi, nu när denna region av världen blivit högst dagsaktuell igen.

Markus Johansson analyserar de olika politiska idéerna som utgör parterna i konflikten kring skändningar av Koranen, som skakat Sverige på senare tid.

I den andra och sista delen av den här krönikaserien skriver Markus Johansson om de ideal som kulturen kan och bör, men i dagens tidevarv inte ofta lyckas, leva upp till.

I denna krönikaserie i två delar analyserar Markus Johansson västvärldens populärkulturella fenomen, och hur den både formar och formas av värderingarna och konsumtionen i samhället.